fredag 5 januari 2018

Kruksamling att inspireras av del 2



Det rostiga lever

Vi fortsätter att botanisera bland olika kruksamlingar och nu har turen kommit till det rostiga - minst lika älskad som terrakottan, skulle jag vilja säga. Det finns något levande väsen i det rostiga som aldrig slutar att tilltala. Som en röst från det förgångna som helt plötsligt börjar tala och berätta om en svunnen tid. En länk från då till nu.




En liten pärla

Fast de rostiga krukorna på de här första bilderna är nog nytillverkade och den där avlägsna rösten får man nog hitta i sitt hjärta istället. Bilderna är från handelsträdgården Makalösa trädgårdar i Simrishamn. En liten pärla bakom planket längs upp på huvudgatan som inte gör så mycket väsen av sig på utsidan, men som levererar desto mer på insidan.






Gammalt och förbrukat blir nytt och vackert

I den här trädgården i närheten av Helsingborg hittar vi en stor samling rostiga krukor. Om jag inte minns helt fel tror jag att dom kom från järnvägen och återanvänds nu som krukor. Sånt älskar jag - när man kan använda gammalt och förbrukat till något helt nytt och vackert.




En trädgård att bli lycklig av

Här återkommer krukorna i samma trädgård. För övrigt den vackraste trädgård jag någonsin besökt. HÄR kan du läsa fler inlägg om själva trädgården - den optimala. En trädgård att kliva in i och bli lycklig av!





Harmoniskt och stillsamt

Hos kreativa Sofia med Sofias Bod hittar vi en härlig samling rostiga krukor som matchas så fint av olika sorters grönska och stillsam blomning.





Pryder ingången till herrgården

På trappan till  Dufweholms Herrgård står dessa rostiga krukor och pryder ingången med pelargoner och hängande jordrevor. Vi har varit där vid olika tillfällen och det har alltid varit samma sorters blommor i krukorna.






Pampigt med så höga krukor som passar in i miljön så bra. Förmodligen skapade för just den här platsen.






Favoritmaterial för konstnären ?

Det går ju inte att göra ett inlägg om rostiga kruksamlingar och och inte ta med Tage Andersen. Rost är ett av hans favoritmaterial - det märks när man besöker Gunillaberg. För en konstnär måste det vara ett fantastiskt material att jobba med.






Ställer allt på ända

Såg precis den här designen i senaste numret av Hem & Antik i ett hemma-hos-reportage. Den finns som vas att ställa på matbordet. Formen och stilen sticker verkligen ut. Det är det som är så roligt med Tage. Han ställer alla begrepp på ända och vänder på perspektiven.




Rostigt paradis

Hos Josefine med Cindys Paradis i Ödåkra har det rostiga även slagit sig ner i trädgårdsmöblerna. HÄR hittar du fler kreativa bilder från Josefins härliga trädgård.





Hemma i trädgården hittar vi den här lilla samlingen i mormors gamla patinerade soffa en höst.






Rostigt utan botten

De rostiga burkarna finns fortfarande kvar men nu tror jag att botten har gått ur de flesta. Det är nackdelen med allt man släpat hem från olika loppisar under åren - att det hemsläpade inte håller så länge. Samtidigt skall det ju användas och i den här trädgården får sakerna tåla alla årstider och väderlek. De blir ju lite mer patinerade på det viset - hihi. Eller också går botten ur.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

5 kommentarer:

Rost och rädisor sa...

Härligt inlägg! Så inspirerande.
Jag kommer ihåg när rosten gjorde sitt intåg i trädgårdarna för tjugo år sen sådär och folk rynkade på näsan. Man var något av en rebell när man tog hem en rostkruka. Nu kan man ju knappt tänka sig en trädgård utan rost. I alla fall inte jag.
Att botten går ur favoritbyttorna är förstås ett problem, men då har man ju å andra sidan anledning att för sig själv berättiga att ta hem några fler :-D
Kram
/Anette

Merja sa...

Så mycket fint! Gillade de riktigt höga med Pelargonerna i. När botten går ur brukar jag gräva ner dom en bit så de står stadigt och plantera i dom sen. Då fungerar de ett tag till:)
Trevlig helg!

Veronica sa...

Jag ÄLSKAR rost! Ju mer dessto bättre :)

Nästan besatt är jag!
Tycker att rost "gifter" sig so otroligt bra med det gröna. Tar inte så mycket plats. Syns inte så mycket så det tar över utan bara, finns där...

Ha en fin helg!

//Veronica

Malin sa...

Ännu ett inlägg med härliga bilder! Jag gillar också rost och använder
krukorna tills bottnen trillar ut. Men även efter det kan man hitta användning för dem, jag hade en mjölkhink utan botten som blev perfekt att trä över ett fult rör som stack upp mitt
i en av rabatterna. Där står den ännu och jag behöver inte störa mig på röret längre...
Ha det fint!

Rosor och ruiner sa...

Inspirerande verkligen! Man kan nästan inte bestämma sig för vilket som är vackrast, terracotta eller rost...hm, vilken tur att man inte behöver det, utan kan ha lite av varje... !

Kram och gott nytt år!
Gunilla